Så fungerar det

Varför är elen dyrast precis när hela familjen är hemma?

Elen är dyrast när många behöver den samtidigt, eftersom priset sätts för varje kvart utifrån hur mycket el som behövs just då. När alla lagar mat blir det dyrt. När halva Sjuhärad sover blir det billigt. Under vecka 39 kostade den billigaste kvarten i SE3 drygt 8 öre per kilowattimme, medan tisdagens dygnssnitt låg runt 192 öre.

Det är fem över fem på en tisdag. Ugnen är på. Någon duschar. Tvättmaskinen centrifugerar. Bilen laddar i carporten.

Och ungefär då brukar elen vara som dyrast.

Det känns lite orättvist. Men det finns en logik bakom, och när man förstår den blir det enklare att göra något åt den. Vi går igenom det steg för steg.

Därför är elen dyrast när alla använder den

Varje dygn görs en sorts auktion för morgondagens el. De som producerar el lämnar in bud: så här mycket kan vi leverera, till det här priset. De som ska köpa lämnar in hur mycket de behöver. Sedan matchas buden ihop, tidsperiod för tidsperiod.

Här kommer det viktiga: alla får samma pris. Det pris som sätts är det som det sista, dyraste budet som behövdes låg på.

Så när efterfrågan är låg räcker den billiga elen – vattenkraft, vind, kärnkraft – och priset blir lågt. När efterfrågan är hög måste dyrare produktion med, och då stiger priset för allihop. Det är därför klockan spelar så stor roll.

Varför Sverige har olika elpriser i olika delar av landet

Sverige är indelat i fyra elområden. Vi här i Sjuhärad tillhör SE3.

Elen måste kunna flyttas dit den behövs, och ledningarna har en gräns. Räcker de inte till får olika delar av landet olika pris. Under vecka 39 var veckomedlet i SE1 längst i norr ungefär 66 öre/kWh, medan SE4 längst i söder låg på ungefär 156 öre. Vi låg på ungefär 124 öre.

Alla de siffrorna är rent elpris. Moms, elskatt och nätavgift tillkommer och lägger oftast en bra bit över en krona per kWh ovanpå.

Så såg veckan ut

Energimarknadsinspektionen kom med sin rapport den 29 september. Spotpriset i SE3 steg med 104,9 procent under vecka 39, och veckomedlet blev 109,8 EUR/MWh – ungefär 124 öre/kWh med ECB:s referenskurs samma dag, 11,3210 kronor per euro.

Men dygnen var väldigt olika:

Den allra billigaste kvarten under hela veckan låg på drygt 8 öre. Så nej, veckan var inte dubbelt så dyr hela tiden. Fyra dygn, tisdag till fredag, drog upp snittet. Aktuellt prisläge hittar du på vår prispresentation.

Vilket elavtal som passar – och vad som skiljer dem åt

Det finns inget avtal som är rätt för alla. Det beror på hur ni bor, hur mycket el ni använder och hur ni vill att kostnaden ska bete sig.

Vad du kan göra hemma

Små saker. Det behöver inte vara krångligt.

• Lägg tvätten och disken sent på kvällen eller på helgen om du kan. Skillnaden mellan tisdagen och söndagen var stor den här veckan – ungefär 192 mot 76 öre i dygnssnitt.
• Ladda bilen på natten om du har den möjligheten.
• Varmvattnet är ofta den stora posten. Duschar familjen samtidigt på morgonen ligger det i en dyrare timme än om det går att sprida ut.
• Titta på prisläget ibland. Inte varje dag. Men när du ändå ska köra något stort.

Det handlar inte om att leva efter elpriset. Det handlar om att ett par saker som ändå är flyttbara får hamna rätt.

Varför det här blir viktigare i vinter

Energimyndigheten kom med en bedömning den 29 september. Gustav Ebenå, avdelningschef för Systemanalys och statistik, säger:

– Den som kan flytta sin elanvändning till tider när elen är billigare kan med ett flexibelt elavtal minska sina kostnader samtidigt som det bidrar till ett mer robust elsystem.

Myndigheten bedömer i nuläget inte att det finns risk för effektbrist i vinter. Det är alltså inte oro för att elen ska ta slut. Det är svängningarna som väntas bli större.

Kort sammanfattat

• Elpriset sätts per tidsperiod, och alla betalar det dyraste bud som behövdes.
• Därför är det dyrt när många använder el samtidigt.
• Sverige har fyra elområden, och vi tillhör SE3.
• Vilket avtal som passar dig beror på hur din vardag ser ut – inte på vad snittpriset råkar vara.
• Några få flyttade vanor kan göra skillnad när svängningarna är stora.

Vanliga frågor